startsida

Vad är relativ fuktighet?
Den relativa fuktigheten är förhållandet mellan luftens fukthalt och den maximala mängden fukt som luften kan innehålla vid en viss temperatur. Varm luft kan hålla mer fukt än kall. Genom att sänka temperaturen kan man därför öka den relativa luftfuktigheten. På vintern är den relativa luftfuktigheten lägre än på sommaren eftersom luftfuktigheten sjunker när den torra, kalla utomhusluften kommer in och värms upp.

Städteknik viktigt
Dammtorka först bord, bokhyllor, tavlor och andra ytor. Då virvlar mindre damm upp när du senare gör rent golven. Gamla dammsugare utan eller med dåliga filter blåser dock ut massor av finfördelat damm i luften. Lösningen var länge centraldammsugare men sådana kan vara dyra och oftast bara ett alternativ för småhusägare. Tester visar nu att en del nya konventionella dammsugare inte tillför luften fler partiklar än vad som fanns före dammsugningen. Dessa dammsugare har S-klass eller hepafilter, vilka är betydligt bättre än de billiga mikrofiltren. Viktigt är också att dammsugaren är tät, så att inte luft läcker ut innan den passerar filtret. I Råd och Rön 5/99 finns ett test av dammsugare. Fukt- eller torrmoppning är ett bra alternativ till dammsugning eftersom mindre damm virvlar upp. Moppar av mikrofiber är bäst visar tester. Många rengöringsmedel luktar starkt och det är välgörande att begränsa antalet lukter genom att välja oparfymerat. Med så kallade mirakeltrasor behövs inga rengöringsmedel.

Renhållningen i en byggnad tjänar flera syften
Hygieniska, säkerhetsmässiga, underhållsmässiga, produktionsfrämjande och estetiska. Vilka kvalitetskrav som ställs på städningen är beroende av de olika verksamheter som förekommer i byggnaden. Det är därför viktigt att städningen anpassas till de olika lokalerna och verksamheterna. Vilken städmetod som är mest lämplig beror bl.a. på nedsmutsningsgraden. Denna är i sin tur beroende av entréernas utformning, byggnadens yta och antal personer som kommer och går under dagen. Varje metod kan om den utförs fel medföra olägenheter och i värsta fall bidra till försämrad inomhusmiljö,

Inomhusmiljön
Fuktiga städmetoder men även s.k. torra metoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar/moppar) är effektiva metoder för att binda damm och ger relativt liten dammuppvirvling under städningen. De s.k. torra metoderna bör dock kombineras med fuktmoppning så att även fläckar och ingrodd smuts avlägsnas. Våta metoder, där relativt mycket vatten används, bör användas i begränsad utsträckning. Kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade emissioner från golvmaterialet och gynna mikrobiell tillväxt. Vid svår nedsmutsning, ingrodda fläckar etc. kan det dock vara nödvändigt att använda våta metoder.

Impregnerade moppar
Dukar/moppar som är behandlade har också en god dammsamlande effekt. De oljor som används i dag är främst vegetabiliska och såvitt man känner till utgör de inte någon hälsorisk. Då det ännu inte gjorts några undersökningar om eventuella emissioner, oljerester på golv och eventuell inverkan på luftkvaliteten bör dock dessa metoder användas med viss försiktighet i skolor, förskolor och fritidshem. Innehållsdeklaration bör alltid efterfrågas och dukar med parfymerade oljor bör inte användas.

Dammsugning
Moderna dammsugare med effektiva filter (mikro, hepa, S-klass, kol och ulpa) eller centraldammsugare användas. Det är viktigt att rätt och väl fungerande filter används samt att maskinen sköts och när det gäller centraldammsugare installeras på erforderligt sätt.

Periodisk golvvård
Polish, golvvaxer eller dylikt för att underlätta städningen och för att skydda mot slitage. Vid användning av rengöringsmedel, impregnerade moppar och vid periodiskt golvunderhåll där polishborttagning och ny polishbehandling görs bör det beaktas att emissioner av kemiska ämnen och lukter kan förorsaka olägenhet för dem som vistas i lokalerna. Det är vanligt att allergiska och överkänsliga personer är känsliga för starka dofter.

Utgångspunkte
Den avgörande utgångspunkten när ett rengöringsprogram upprättas bör vara att bestämma vilken kvalitet på städningen som skall uppnås och upprätthållas. När städfrekvenserna sedan bestäms är det viktigt att ta hänsyn till bl.a. nedsmutsningsgrad och hur fort lokalerna smutsas ner, verksamhetsintensitet, möblering och inredning, tillgänglighet vid rengöring, mängd textilier m.m. Det är därför viktigt att varje lokal får en individuell städkvalitetsbedömning och en egen plan för hur den hygieniska standarden skall vara efter utfört arbete.

Skriftligt program
Bör upprättas ett program där det framgår hur ofta, när, var och vad som skall städas. Detta program bör omfatta samtliga utrymmen, inklusive det rum där städutrustningen förvaras. Städmetoder och kemikalieval bör också framgå av programmet. Den som är beställare och/eller ansvarig för städningen bör ansvara för att detta program upprättas och finns tillgängligt.

Vardaglig städning
Den vardagliga städningen bör vara så anpassad till lokalerna och den verksamhet som bedrivs att barn och personal som vistas i lokalerna inte förorsakas olägenheter. Med vardaglig städning menas här den städning som sker regelbundet (dagligen/per vecka) under den period då verksamhet bedrivs i lokalerna.